This is me!

Girlsen sover, vi håller på att göra lite lördagsbestyr á städning och röjning.
Det är skönt med helg, och idag kommer världens bästa lillebrorsa hit!!! :):):)
Angående mina inlägg där jag berättar om hur jobbigt det är ibland, så vill jag bara förtydliga lite saker.
Den största anledningen till varför jag bloggar är för min egen skull, det är skönt att ha någonstans att skriva av sig på. Sen att alla i hela världen får reda på hur jag mår vissa dagar, spelar ingen roll. Det är bara kul :) Jag skämms inte för att berätta när det är jobbigt här hemma, för mig är det mer en styrka att kunna erkänna att saker och ting är jobbigt.
Det är väldigt många som enbart skriver hur underbart livet är, hur underbart det är att vara hemma, och hur lätta deras barn är. Och jag har dom där stunderna oxå. Ofta. Men det är tufft.

När jag läser andras bloggar, om hur jobbigt dom har det. Då blir jag stark - vet du varför? Jo, för det är mänskligt. Jag får styrkan genom att känna att andra har precis dom där tankarna som jag har. 

Men det är ingenting att oroa sig för, jag förmedlar bara mina tankar. Mitt liv, och min vardag. Det är det där som rör sig i mitt huvud, sen om det är bra eller dåligt. Rätt eller fel, det spelar ingen roll. Jag skriver ner hur det känns, och jag VET att det är så det känns för dom flesta, en - två- eller flerbarnsföräldrar.


Jag vet att det är många som bryr sig, och ingen blir gladare än jag när det plingar till i telefonen med ett litet uppmuntrande sms. Men jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, för det är inte det jag behöver - sen är det inte synd om mig heller. ;) Men uppmuntrande ord, kramar och stöd - Det behöver jag! :)
Jag är en stark kvinna, jag har mer styrka än jag någonsin kunde ana.
Jag som alltid varit den blyga tjejen, som inte vågade ta för sig. Nu tar jag för mig, och jag älskar det. Bekräftelsen från mina barn gör mig så stark.
Min familj är det bästa som hänt mig.
Jag tror att för varje motgång som jag går igenom, så blir jag starkare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0